Category Archives: Supernatural

Coffin Hill, forest of the night

Jag är den första att erkänna, trycker du på vissa knappar så är jag din, mind, body and soul. COFFIN HILL är ett typexempel på allt som triggar;
kick-ass hjältinna, mörker, magi, häxor, offer, Salem, mentalsjukhus, excentriska karaktärer, störda tonåringar, annalkande mörker och ond bråd död.

Coffin HillFollowing a night of sex, drugs and witchcraft in the woods, Eve Coffin wakes up naked, covered in blood and unable to remember how she got there. One friend is missing, one is in a mental ward-and one knows that Eve is responsible.

Years later, Eve returns to Coffin Hill, only to discover the darkness that she unleashed ten years ago in the woods was never contained. It continues to seep through the town, cursing the soul of this sleepy Massachusetts hollow, spilling secrets and enacting its revenge.

Storyn börjar:
Boston, 2013, den nyexaminerade polisen Eve Coffin har precis löst fallet med the Ice Fisher, Bostons mest brutala seriemördare, istället för att fira åker hon till sin lägenhet möts där av ett tumult mellan rumskamraten och en man, ett pistolskott går av och Eve förs i ilfart till sjukhuset där man försöker rädda hennes liv.
Coffin Hill, 2003, en ung Eve ger sig tillsammans med ett gäng vänner in i Coffin Hill Woods, planen att väcka en gammal kraft, men under själva ritualen går något fel, fruktansvärt fel.
Coffin Hill Woods 2013, polisen söker efter att ett par ungdomar som har försvunnit.
Boston, 2013, Eve lyckas mot alla odds överleva sin huvudskottsskada, hon lämnar Boston och tar sig hem till Coffin Hill och börjar undersöka fallet med de försvunna ungdomarna.
Är detta försvinnande på något sätt kopplat till henne och händelserna för 10 år sedan?

Så fortsätter berättelsen, sakta men säkert får vi som läsare reda på vad som hände den där ödesdigra natten i skogen och hur det är kopplat till vad som händer i Coffin Hill idag.

Här gäller det för dig som läsare att hänga med, COFFIN HILL är definitivt ingen serie du läser med ett halvt öga, nej berättelsen kräver full uppmärksamhet och koncentration. Viss kritik jag läst om COFFIN HILL är att den inte berättas linjärt utan att handlingen hoppar fram och tillbaka helt godtyckligt i tid och rum, ibland sker detta från en sida till en annan, ibland sker växlingen med längre mellanrum. Personligen så stör det inte mig, då jag upplevde det mera som flashbacks till Eves förflutna.

Caitlin Kittredge mixar olika genrer på ett mycket bra sätt, det är skräck, övernaturliga element, mytologi och polishistoria blandat med en YA-berättelse. Jag har inte läst något tidigare av henne, men tydligen skriver hon urban fantasy i vanliga fall, vem vet kanske jag plockar upp någon av hennes andra böcker.
COFFIN HILL är ett riktigt snyggt paket, allt från omslag, berättelse till bilderna printat på högglansigt papper. Illustrationerna, de är sååå snygga! Där finns i stort ett genomgående tema, det växlas mellan två olika färgscheman, från kallt blått till mer färgfyllt, det ändrar perspektiv, tid, stämning och tempo.
Grymt bra gjort.
Men Iñaki Miranda levererar inte bara snygga bilder utan han utnyttjar det tecknade forumet till fullo. Föredrar du klassiska 4 lika rutor på rad, så är det här ingen serie för dig, förutom att storyn hoppar i tid och rum så finns det ingen sida som är den andra lik. Vi pratar helsida med en bild, en bild i bakgrunder och små som överlappar, där finns runda ringar, sidor där du helt plötsligt behöver vrida på hela albumet och bilder som ser ut som en krossad spegel, you name it, COFFIN HILL got it. Så här vill jag ha mina serier! Så smart och så snyggt.

Nu känns det lite som jag kanske är en anings översvallande, är jag lite väl lyrisk?
Kanske, kanske inte, i vilket fall så gav jag 5 av 5 på Goodreads direkt efter läsning och tittar jag på det jag precis skrev, så ja, jo, nej vet ni vad, jag står för det betyget, FOREST OF THE NIGHT, är riktigt, riktigt bra. För mig var detta en häftig bergochdalbane-läsning och sådant älskar jag. När jag vände på sista bladet ville jag bara ha mer, mer, MER!
Så det så!

Coffin Hill, vol 1   Coffin Hill, vol 1   COFFIN HILL vol 1   COFFIN HILL vol1

Coffin Hill, vol 1

 

____________________

Betyg 5/5

Coffin Hill Vol. 1: Forest of the Night
Av Caitlin Kittredge, Iñaki Miranda (Illustrations)
Publicerad 2014 av Vertigo

Advertisements

2 Comments

Filed under Caitlin Kittredge, Comics, Graphic Novels, Horror, Iñaki Miranda (art), Supernatural

Constantine – tecknat till tv, funkar det?

Årets mest hajpade nykomling i tv-serievärlden var nog i mångt och mycket (åtminstone för mig) NBCs satsning att damma av den klassiska serien om John Constantine. När nyheten släpptes tidigt i år var det många med mig som funderade på om de kommer att lyckas, kommer den rätta känslan infinna sig, vågar man ta ut svängarna och göra tv-versionen vara lika mörk som originalet, kommer John Constantine vara en blond storrökande cynisk britt osv.

Men den stora frågan är nog, kommer Constantine fungera att gå från tecknad serie till tv och i så fall locka både gamla fans och de som inte känner till originalet?

NBC Constantine

John Constantin dök först upp i The Saga of the Swamp Thing redan 1984 och var ett samarbete mellan Alan Moore, Steve Bissette, and John Totleben, 1988 flyttade John Constantine över till bli en huvudkaraktär i Vertigos Hellblazer och fortsatte att publicerades hela vägen fram till sin 300e utgåva 2013. Därefter tog DC över och idag publiceras historierna om John Constantine under titeln (kort och gott) Constantine. Många författare och artister fick sitt genomslag via just Hellblazer, för att nämna några, Garth Ennis, Neil Gaiman och Dave McKean. Med andra ord så har John Constantine slagits mot demoner, utfört exorcism och harvat runt med magi under en väldigt lång tid.

2005 gjordes ett halvhjärtat försök att lyfta karaktären till filmens sköna värld med Keanu Reeves i huvudrollen. Låt oss inte fastna vid detta, utan gå vidare ifrån denna parantes. Inte för att jag tycker att filmen var dålig i sig, den har absolut sina höjdpunkter, exempelvis Peter Stormare som Satan eller Tilda Swinton version av ärkeängeln Gabriel. Men som en Constantine film, nej, not so much.

Vilket leder oss till 2014 och NBCs premiär av tv-versionen Constantine, förväntningarna har varit höga, så nu när vi äntligen är här, pilot + 3 avsnitt in, funkar det?

Hell yeah! Det är klart det gör 🙂

Låt oss fokusera på piloten, Non Est Asylum storyn går som följer, lite kort.
Efter en misslyckad exorcism, med resulterade i att en ung flicka blev sliten i stycken av en bad-ass demon och som därefter släpad hennes själ till helvetet, försöker John Constantine att glömma, vi möter honom på ett mentalsjukhus som han frivilligt har skrivit in sig på. Men yttre krafter vill något annat, en gammal vän vill att han hjälper en ung kvinna som demoner av någon anledning jagar. Under tiden John försöker hjälpa den unga kvinnan, Liv (som är mer än ovillig att bli “hjälpt”), dyker en ängel upp och meddelar att de där uppe vill att John skall tjäna himlens armé.

constntine visit card

En pilot är alltid lite trixig, då det ofta görs försök att trycka in så många element som det bara går att få plats med under cirka 45 minuter, man försöker få till en känsla av vad det är för typ av serie och framför allt presentera de olika karaktärerna. Nästan som en riktigt lång trailer på det som komma skall i resten av säsongen.
Så lyckas man i Non Est Asylum, tja både ja och jo kanske.

Constantine lider av precis det, ett försök att få med allt, men det blir istället att ingen av karaktärerna får någon direkt förankring och huvudstory är spretig och något tunn. Om man inte känner till världen så kan det nog lätt kännas lite rörigt, och något av en Supernatural rip-off.
Och för formalias skull, gott folk, glöm inte att Supernatural kom låååångt efter Hellblazer, så om Constantine känns lite likt är det inte så konstigt då Supernatural har hämtat mycket inspiration ifrån just Hellblazer. Så har vi avklarat den lilla detaljen.

Även om John kanske inte fullt ut känns lika cool, antihjälte, dabbler of the dark arts som i serien så får vi ändå en förklaring (sort of) varför han är i US och bakgrund till den skuld som tynger honom. Det är en hel del magi, demoner, fördömda själar och till och med den obligatoriska ängeln. All in all, så tyckte jag nog att det var en helt ok pilot-avsnitt som föder ett intresse att titta vidare. Styrkan är nog framför allt Johns passion, smärta, envishet och ironiska humor som känns igen och som vi får se mer av i de kommande avsnitten (en kortare redovisning av varje avsnitt tog för mycket plats här, så de kommer helt enkelt få ett eget inlägg).

Vad var mindre bra, tja förutom det jag nämner ovan om lite splittrad handling, här måste jag nog säga ängeln Manny (Manny, ärligt vad är det för änglanamn?!), nu måste jag gnälla lite, förstår inte skådespelarvalet alls (tycker ärligt att han är rätt kass) och köper inte alls vad karaktären skall bidra med, mer än som irritationsmoment då. Visst, visst, det är meningen med att John skall göra ett val och “jobba” för himlen, men nej jag köper inte det (än).
(obs! liten spoilervarning) Sedan har vi en sak som sticker ut, personligen så ser jag inte det som något negativt, men andra kan ha en annan åsikt, Lucy Griffiths som spelar Liv (och som inte finns i originalserien) efter piloten var filmad så togs ett beslut att plockas ut henne ur serien och ersätts av Angélica Celaya, som spelar Zed (som däremot finns i originalserien). Det kan tyckas märkligt att man inte filmade om piloten, men förklaras (bort?) med att John egentligen är en som i slutändan alltid är ensam och att Liv lämnar honom passar in. Nåväl, oavsett anledning till skifte av kvinnlig karaktär så för mig funkar det, då jag faktiskt föredrar Zed

Att gå från ikonisk serie till tv-adaption är alltid lite knepigt, men jag tycker nog att resultatet får mer än godkänt. Visst finns det absolut utrymme till förbättring, det är ju trots allt en helt ny serie som skall hitta sina vingar någonstans emellan originalserie och ny tv-version. Men lite av Hellblazer finns där allt och jag tror (och hoppas) att många som tycker om originalet skall känna igen sig. Framför allt så gör Matt Ryan en bra tolkning av John Constantine och ett par avsnitt in hittar vi manus där grundidén är hämtad från serien.
Nya tittare, tja alla som gillar Supernatural, Grimm och kanske The Dresden Files borde nog uppskatta Constantine, för i mångt och mycket så kommer det handla om, gott eller ont, änglar och demoner, magi, att betala för sin synder, att göra rätt val, eller som David Goyer (en av författarna) sa om vart serien går:
“Should we be good because there is an internal reward, or should we be good to be good? And who judges that? That quandary is definitely something we’ll be dealing with.”

Jag vet i alla fall jag kommer att vänta in de kommande avsnitten och helt enkelt se vad säsongen har att erbjuda.
 

____________________

Constantine, Fridays on NBC

Leave a comment

Filed under Supernatural, TV-series / film

Maplecroft, a Lovecraftian horror story

Lizzie Borden took an axe and gave her mother forty whacks; and when she saw what she had done, she gave her father forty-one…

MaplecroftFrån Goodreeds:
The people of Fall River, Massachusetts, fear me. Perhaps rightfully so. I remain a suspect in the brutal deaths of my father and his second wife despite the verdict of innocence at my trial. With our inheritance, my sister, Emma, and I have taken up residence in Maplecroft, a mansion near the sea and far from gossip and scrutiny.

But it is not far enough from the affliction that possessed my parents. Their characters, their very souls, were consumed from within by something that left malevolent entities in their place. It originates from the ocean’s depths, plaguing the populace with tides of nightmares and madness.

Vet inte om alla känner till historien om Lizzie Borden, men för de av er som inte gör det så stod hon anklagad för det brutala yx-mordet av sin far och styvmor vilket skedde 1892. Hon blev dock frikänd (till stadens förvåning) och morden blev aldrig lösta. Om hon gjorde det eller ej, den sanningen lär Lizzie tagit med sig i graven.

MAPLECROFT är Cherie Priest egna tolkning om vad som hände efter morden.

Lizzie en fysiskt liten kvinna men hon är inte någon svag 1800-tals kvinna, tvärt om detta är definitivt en kick-ass hjältinna (scenerna när hon svingar sin yxa är mycket underhållande), står vid sin allt mer svaga syster sida i ur och skur och är inte rädd för att kämpa till döds om så krävs, Lizzie är inte alltid så sympatisk, hon har ett hårt yttre skal, är bister och något paranoid, men trots det så gillar jag henne skarpt. För förutom sin styrka har hon även en ömsint och känslig sida, framför allt när det kommer till hennes älskade Nance. Alla dessa olika sidor gör henne till en mångfacetterad karaktär och det är en stor del av MAPLECROFT storhet.

Vår huvudperson är givetvis Lizzie själv och det är till stor del hennes berättelse, men vid sin sida har hon även sin betydligt äldre och dessutom sjuka syster. Tillsammans söker de efter en förklaring till den galenskap som deras far och styvmor verkade drabbas av, förklaring och förhoppningsvis ett botemedel. Jämte systrarna finns stadens doktor den lojala Seabury, Lizzies älskarinna Nance en utåtriktad skådespelerska från New York, professor Zollicoffer från Miskatonic University och en myndighetsperson (hans titel och agenda höjd i dunkel) dyker också upp när de första bisarra morden sker.

“This evil cannot hide from me. No matter what guise it assumes, I will be waiting for it. With an axe.”

Detta är en liten udda fågel till bok, de av er som har läst Priest tidigare vet att hon är otroligt duktig på att ta ett historiskt skeende och göra det till sitt, i the Clockwork Century placerar hon sina böcker under Amerikanska inbördeskriget men med en Steampunk twist och nu i MAPLECROFT tar hon en faktiskt historisk händelse och bakar in den i en Lovecraft värld. Vad som skiljer sig från hennes tidigare verk är sättet hon skriver, denna gång är boken helt uppbyggd mest av dagboksanteckningar men även brevkorrespondens, journalanteckningar samt nyhetsutklipp. Varje karaktär bidrar med sin syn på vad som sker, ibland överlappar de och tillsammans ger det historien ett nästan tredimensionellt djup. Jag är så imponerar hur väl detta faktiskt fungerar, det är högt tempo och man formligen slukas av denna skrämmande värld, för skrämmande är den, varje sida för läsaren och de som befolkar Fall River närmare total galenskap och ond bråd död.

MAPLECROFT överraskar hela tiden, som läsare vet du faktiskt inte vem som kommer att överleva (om någon), vem som är näst på tur att falla för galenskapen. Sakta men säkert förändras alla och det är synnerligen en berättelse i Lovcrafts anda! Love it!

Så till vem kan jag rekommendera denna bok, tja om du tycker om följande:
H.P Lovecraft, såklart, detta är en alternativ historia placerat i en Lovecraft inspirerad värld och älskar du och tycker om att totalt skrämmas ihjäl av hans version av det som go bump in the night så är detta rätt bok för dig.
Övriga tagslines skulle kunna vara, (ö)känd mörderska, märkliga (och dödliga) varelser, sömnig 1800- tals småstad, galenskap, annalkande storm, ond bråd död och hot från havet.

(Förutom att boken var helt suveränt bra, vilket fantastisk omslag! Inte det viktigast, men definitivt ett extra plus i kanten)

____________________

Betyg 4.5/5

Maplecroft
Av Cherie Priest
Publicerad 2014 av Roc Trade

4 Comments

Filed under Cherie Priest, Horror, Supernatural