Tag Archives: Book review

Destroy Me

Minirecension
Destroy me är en kortnovell som utspelar sig mellan Shatter me och Unravel me och här är det Warner vi får följa, hans tankar och känslor.

Först ut, jag måste erkänna att jag varit lite skeptisk till alla dessa ”mellanböcker” som poppar upp som svampar i skogen efter regn. Men efter jag läst ett par nu så förstå jag varför, de är som små guldkorn, ett sätt för författaren att berätta ifrån ett annat perspektiv än i huvudboken, att låta någon annan än huvudrollspersonen komma till tals, en möjlighet att djupa sina karaktärer och kanske få tillfälle (och lov) att ta ett litet sidospår. Måste nog säga, brilliant är vad det är och jag kommer definitivt läsa fler av dessa in-between historier.

Destroy meWarner är tillbaka på basen och återhämtar efter sin nästan dödlig skottskada, nu måste han förutom att hitta sin styrka även att göra allt i sin makt att hålla sina soldater i schack och se till att slå ner på minsta lilla uppror som kan uppstå ute i hans sektor. Men framför allt så är hans första priritet att hitta Juliette igen då hans besatthet bara blir värre. Som om det inte vore nog så dyker hans far plötsligt upp, The Supreme Commander of The Reestablishment är djupt besviken på sin son, hur han skött området, att han tillåtit sig bli skjuten, men även att han tappat bort Jueliette, för det verkar som hans far har egna planer för henne. Planer som Warner helt enkelt inte kan tillåta!

I Destroy me får vi lära känna en helt annan Warner än den hänsynslösa ledaren för Sector 45 vi mötte i Shatter me. Som läsare så inser man vilken skadad människa det här är, en som aldrig fått en chans i livet att bli en varm, empatisk eller helt vanlig människa. Hans far är totalt hänsynslös och som läsare så känner man mer och mer för Warner för egentligen är han en rätt känslig ung man. Vi får reda på lite mer hur och varför han känner så starkt för Juliette och vad hans besatthet av henne bottnar i. Allt jag kan säga efter läst den här berättelsen + Unravel me (recension kommer) så måste jag nog mer och mer luta åt att Warner är min nya favorit.

Tahereh Mafi har ett sådant vackert språk och även om man känner igen hennes sätt att bygga ord, meningar och en hel berättelse så finns här en annan ton, en annan röst, som är klar och tydlig. Ja detta är verkligen Warner vi möter och ingen annan.

Destroy me är en lite bitter sweet berättelse och hade det inte varit så att jag redan läst Unraval me så hade jag definitivt fått abstinens att vänta på nästa boksläpp 😀

____________________

Betyg 4/5

Destroy me (Shatter me 1.5)
Av Tahereh Mafi
Publicerad 2012 av HarperCollins

Leave a comment

Filed under Dystopian, Tahereh Mafi, Young Adult

morning glories

Tonåringar, privatskola, svek, våld, hjältemod, konspiration och särskilda förmågor; så skulle man kunna summera Morning Glories.

morningglories1Mornig Glory Academy är känd som den mest prestigefyllda privatskolan i landet och sex studenter med helt olika bakgrund får besked att de är antagna, Casey Blevins, Fukayama Jun, Hunter, Jade, Ike, and Zoe. Men väl på skolan upptäcker de direkt att något inte är som det skall vara. Skolan verkar ruva på mörka hemligheter och våldsamma lärare med dolda agendor, de måste se till att finna en väg att fly från skolan innan det är för sent!

När jag började läsa så kom jag genast att tänka på tv-serien, Tower Prep, som i och för sig bara varade i en säsong, men hade potential, vet inte om det är en slump eller ej. I vilket fall, detta är en brutal, våldsam serie med konspirationsinslag som skull göra X-files skaparna stolta. Som läsare får vi direkt reda på att detta inte är en vanlig skola och väl när ungdomarna kommit dit så finns det ingen utväg. Vi blir presenterade för de sex studenterna, lite om var de kommer ifrån och deras personligheter. Dessa sex är noggrant utvalda, men frågan är varför och har någon av dem särskild förmåga som inte tillhör det som är vanligt? Och om så är fallet, vad vill de som styr skolan med dessa ungdomar?
När de sex anländer till skolan så inser de direkt att saker är seriöst fel och att de måste försöka ta sig därifrån. Resan dit är lång, våldsam, fylld av dubbelspel och dolda agendor, när sista bladet vänds så finns det mer frågor än där finns svar.

Jag måste säga att jag blev glatt överraskad, då detta är en serie jag inte läst något om alls innan jag plockade upp den. Nick Spencer presenterar en berättelse som lyfter tillräckligt mycket frågetecken för att få mig att vilja läsa mer.
OK, det kanske inte en helt ny idé med privatskola där inget är vad det verkar, vuxna med hemligheter och hintar om särskilda förmågor, men det funkar finfint. Som extra plus är att det finns flera kick-ass tjejer, på båda “sidor” och det är alltid ett extra stort plus i min bok, i denna första installation är det definitivt tjejerna som sticker ut och är starka.
Tecknarstilen är lite fyrkantig, lite åt manga hållet, med mycket färg och humor, Joe Eisma gör ett exceptionellt bra arbete med att ge de olika karaktärerna egna personligheter och djup.

All and all, helt klart läsvärd och skall bli intressant att se vart nästa album leder oss.

____________________

Betyg 4/5

Morning Glories, Vol. 1: For a Better Future
Av Nick Spencer, Joe Eisma
Publicerad 2011 av Image Comics

3 Comments

Filed under Comics, Graphic Novels, Supernatural

Crown of Shadows

Brian K Vaughan skriver i förordet till Crown of Shadows;
Wait, your’re just reading Crownof Shadows now?
What the hell took you so long?

Har de senaste månaderna läst mer och mer serier, men inser att jag ligger grymt back i att skriva lite om dem här, så dags att åtgärda detta. Först ut blir Locke & Key, som jag tyvärr snart helt har läst ut (illa illa). Crown of Shadows är tredje delen i den helt superba serien. För de som inte känner till den så handlar det om ett märkligt hus där magiska nycklar dyker upp, nycklar till dörrar som har förmågor att ändra på saker och verkligheten. I detta hus bor syskonen Locke och det är deras krig mot mörkret som vi som läsare får möta.

Locke Key 3Denna gång får vi åter igen möte syskonen Locke och deras tillvaro i Keyhouse, en tillvaro som blir mörkare och mörkare, för de döda smidet ränker, skuggorna tätnar och en kvinna splittras bortom all räddning.
Dodge fortsätter sin jakt på att finna nyckeln till the black door och släpper lös en arme av skuggor. Syskonen finner sig själva omringade och ensamma i sin kamp mot mörkret.

Kriget mot ondskan trappas verkligen upp, vi får se syskonen som med nöd och näppe klara sig ifrån olika anfall, fortfarande helt omedvetna om vem som drar i trådarna. När Dodge hittar the Shadow key verkar det nästan ett tag som om syskonen kommer att förlora. Kinsley och Bode kämpar desperat mot en aldrig sinande arme av levande skuggor, medans Tyler tar sig an Doge (givetvis utan att veta vem han är) i en viljornas duell. Allt jag har att säga här är jättar! Men det som står ut mest och känns mest i hjärtat är deras mammas sakta men säkra fall ner i vad som är förtvivlans avgrund. Alla som kommit i kontakt med familjemedlem som har problem med missbruk känner igen sig lite väl mycket. Det var hjärtskärande att se Nina Lockes spiral ner i förtvivlan och alkohol, hennes utfall mot Kinsley och hur detta påverkar hela familjen. Som om syskonen inte hade fullt upp med att slåss mot mörkrets krafter.
Detta album lämnar en med en känsla av att förtvivlan och sorg, men men en förhoppning om att ljuset trots all misär kommer att segra.

Trots detta så finns det givetvis ljusa partier i berättelsen, även om det känns som de blir färre och färre. Det var intressant att lära känna Kinseys nya vänner och de ledtrådar som hittades nere i grottorna. Älskar bilderna när Kinsley ligger och skriver i sin nya gåva ifrån grabbarna.
(skriver inte mer, för jag vill inte spoila för mycket) 🙂

Som vanlig är Gabriel Rodrigeuez bilder helt fantastiska! Älskar färgerna och kompositionen, här är det action och eftertanke blandat i en salig röra. Love it!
Joe Hill är en mästare att skapa en mörk, bisarr och intressant berättelse, han får mig verkligen att känna med dessa stackars syskon, deras kamp, utanförskap och sorg som ständigt finns där i bakgrunden. För att inte tala om skräckaspekterna som finns med! Lysande!

Brian K Vaughan avslutar sitt förord med följande och det är en mycket bra summering av Crown of shadows:
Readers love fanatsy, but vi need horror. Smart horror. Truthful horror. Horror that helps us make sense of cruelly senseless World. Locke & Key is all of those things…and somehow, every so often, it’s also really goddamn funny. Now thats just showing off.

Och det är definitvt vad herrarna Rodrigeuez och Hill gör, showing off, detta är en helt superbt bra serie! Läs den!

gbOh my! This series is just getting better and better! Can’t agree more with Brian K. Vaughan’s introduction; “Wait, you’re just reading Crown of Shadows now? What the hell took you so long?” Well that’s really is a legitimate question.

In this installation we get to know two more (awesome)characters, three more keys and see the world around the Locke children getting darker and darker and more sinister by the minute. Besides Dodges relentless quest to find the key to the black door, the quest that is getting the Locks into more madness, we also see their mother falling deeper into the bottle and despair and that in itself is so awful to see. You totally feel for the kids, and wish they could have just one happy moment in their life.
Crown of Shadows was great, I think the best volume so far, only downside, it ended far too quickly!

____________________

Betyg 5/5

Lock & Key, Vol3: Crown of Shadows
by Joe Hill, Gabriel Rodrígue (Artist)
Published 2010 by IDW Publishing

2 Comments

Filed under Comics, Gabriel Rodrígue, Graphic Novels, Horror, Joe Hill