Category Archives: Horror

Oktober fyllt av rosa

Om jag hade funderingar på vart september tog vägen så är det inget i jämförelse med hur fort oktober försvunnit, tydligen har vi redan passerat halvtid. Första halvan kändes ok, vi hade hyfsat varma temperaturer här på västkusten och fortfarande syntes löv på träden, även om de började skifta i färg så kändes de ändå levande och man kunde till och med höra lite fågelkvitter lite varstans. Så kom ändringen, nu är det regn, rusk, grått och mörker, det blåser från alla håll och grönskan börjar vissna och tyna bort.
Nej detta är inte min favorit årstid, jag föredrar sol, värme, ljus och grönska, jag vill ha min blommor i allsköns färger och höra kvitter från småfåglarna i buskarna, med andra ord jag vill ha mer vår och sommar! höst och därefter hemska vinter not so much.

Så för att trösta sig nu när allt blivit så mycket mörkare får det helt enkelt bli lite färg här på bloggen, har beställt lite böcker under de senaste veckorna och de har minsann ett och samma tema, nämligen rosa (eller ja åt rosa hållet i alla fall). Dessa planeras att läsas under de närmste veckorna och är som följer:

Glitch   Maplecroft
GLITCH av Heather Anastasiu, en för mig helt ny författare och en bok jag plockade upp dels pga. omslaget. Storyn, en värld utan smärta eller krig, implantat som kontrollerar människor, dessa implantat har skalat av alla destruktiva känslor hos männsiskorna. Så börjar en ung flicka att känna, ha egna tankar och känsla av identitet…
Kanske inte helt nytt, men varför inte.
MAPLECROFT en ny bok av Cherie Priest som säkert känns igen av alla Steampunk fantaster, författaren till den eminente Clockwork Century serien. Denna gång skriver hon om Lizzie Borden och jag är faktiskt riktigt peppad. Verkar bli en serie, få se vart den landar. Då flera av Clockwork böckerna fick högt betyg av den här fröken så kan detta bli intressant.

 

Desires of the dead   Asunder
DESIRES OF THE DEAD del två i The Body Finder serien av Kimberly Derting, första delen överraskade mig och var inte alls vad jag trodde så det skall bli intressant att återvända till seriemördare och unga Violet och hennes förmåga att känns energin från de döda.
ASUNDER del två i Newsoul serien av Jodi Meadows, håller på att läsa den nu och är minst lika bra som den första delen, första delen var mer av en utopi och nu tippar vågskålen över till dystopi.

 

Revival vol2   Coffin Hill
Självklart måste det även finnas läsning av grafiska noveller och denna gång föll valet på
REVIVAL Live like you mean it, andra volymen i serien. Mer odöda är att vänta och förhoppningsvis lite svar på vad som hänt och varför. Förväntar mig mer förveckligar, mer frågetecken och mer ond bråd död.
COFFIN HILL, Forest of the night, När jag läser följande beskrivning ja då kunde jag ju inte låta bli. Following a night of sex, drugs and witchcraft in the woods, Eve Coffin wakes up naked, covered in blood and unable to remember how she got there. One friend is missing, one is in a mental ward-and one knows that Eve is responsible.
Helt klart a keeper.

 

Liten lagom blandning tycker jag, får se vilka som levererar och vilka som inte gör det.

Avslutningsvis så känns det även på sin plats att slå ett slag för Rosa Bandet, lägg en slant, köp ett reflex eller något liknande.

Leave a comment

Filed under Alternate History, Dystopian, Horror, Supernatural, Urban Fantasy, Young Adult

Crown of Shadows

Brian K Vaughan skriver i förordet till Crown of Shadows;
Wait, your’re just reading Crownof Shadows now?
What the hell took you so long?

Har de senaste månaderna läst mer och mer serier, men inser att jag ligger grymt back i att skriva lite om dem här, så dags att åtgärda detta. Först ut blir Locke & Key, som jag tyvärr snart helt har läst ut (illa illa). Crown of Shadows är tredje delen i den helt superba serien. För de som inte känner till den så handlar det om ett märkligt hus där magiska nycklar dyker upp, nycklar till dörrar som har förmågor att ändra på saker och verkligheten. I detta hus bor syskonen Locke och det är deras krig mot mörkret som vi som läsare får möta.

Locke Key 3Denna gång får vi åter igen möte syskonen Locke och deras tillvaro i Keyhouse, en tillvaro som blir mörkare och mörkare, för de döda smidet ränker, skuggorna tätnar och en kvinna splittras bortom all räddning.
Dodge fortsätter sin jakt på att finna nyckeln till the black door och släpper lös en arme av skuggor. Syskonen finner sig själva omringade och ensamma i sin kamp mot mörkret.

Kriget mot ondskan trappas verkligen upp, vi får se syskonen som med nöd och näppe klara sig ifrån olika anfall, fortfarande helt omedvetna om vem som drar i trådarna. När Dodge hittar the Shadow key verkar det nästan ett tag som om syskonen kommer att förlora. Kinsley och Bode kämpar desperat mot en aldrig sinande arme av levande skuggor, medans Tyler tar sig an Doge (givetvis utan att veta vem han är) i en viljornas duell. Allt jag har att säga här är jättar! Men det som står ut mest och känns mest i hjärtat är deras mammas sakta men säkra fall ner i vad som är förtvivlans avgrund. Alla som kommit i kontakt med familjemedlem som har problem med missbruk känner igen sig lite väl mycket. Det var hjärtskärande att se Nina Lockes spiral ner i förtvivlan och alkohol, hennes utfall mot Kinsley och hur detta påverkar hela familjen. Som om syskonen inte hade fullt upp med att slåss mot mörkrets krafter.
Detta album lämnar en med en känsla av att förtvivlan och sorg, men men en förhoppning om att ljuset trots all misär kommer att segra.

Trots detta så finns det givetvis ljusa partier i berättelsen, även om det känns som de blir färre och färre. Det var intressant att lära känna Kinseys nya vänner och de ledtrådar som hittades nere i grottorna. Älskar bilderna när Kinsley ligger och skriver i sin nya gåva ifrån grabbarna.
(skriver inte mer, för jag vill inte spoila för mycket) 🙂

Som vanlig är Gabriel Rodrigeuez bilder helt fantastiska! Älskar färgerna och kompositionen, här är det action och eftertanke blandat i en salig röra. Love it!
Joe Hill är en mästare att skapa en mörk, bisarr och intressant berättelse, han får mig verkligen att känna med dessa stackars syskon, deras kamp, utanförskap och sorg som ständigt finns där i bakgrunden. För att inte tala om skräckaspekterna som finns med! Lysande!

Brian K Vaughan avslutar sitt förord med följande och det är en mycket bra summering av Crown of shadows:
Readers love fanatsy, but vi need horror. Smart horror. Truthful horror. Horror that helps us make sense of cruelly senseless World. Locke & Key is all of those things…and somehow, every so often, it’s also really goddamn funny. Now thats just showing off.

Och det är definitvt vad herrarna Rodrigeuez och Hill gör, showing off, detta är en helt superbt bra serie! Läs den!

gbOh my! This series is just getting better and better! Can’t agree more with Brian K. Vaughan’s introduction; “Wait, you’re just reading Crown of Shadows now? What the hell took you so long?” Well that’s really is a legitimate question.

In this installation we get to know two more (awesome)characters, three more keys and see the world around the Locke children getting darker and darker and more sinister by the minute. Besides Dodges relentless quest to find the key to the black door, the quest that is getting the Locks into more madness, we also see their mother falling deeper into the bottle and despair and that in itself is so awful to see. You totally feel for the kids, and wish they could have just one happy moment in their life.
Crown of Shadows was great, I think the best volume so far, only downside, it ended far too quickly!

____________________

Betyg 5/5

Lock & Key, Vol3: Crown of Shadows
by Joe Hill, Gabriel Rodrígue (Artist)
Published 2010 by IDW Publishing

2 Comments

Filed under Comics, Gabriel Rodrígue, Graphic Novels, Horror, Joe Hill

Monstret inom dig


Ni vet ibland så infinner sig den där känslan av något familjärt, en känsla av välbefinnande, men som ändå inte riktigt känns rätt. Som i en dröm där allt känns tydlig och kristallklart i början, men så helt plötsligt så är du inte trygg, allt runt omkring dig känns hotfyllt och du fylls av en obeskrivlig skräck. Så skulle man kunna summera Hemlock Grove.
Detta är en serie som har lite av varje, lite av gamla idéer, lite nya, lite av det bisarra, vacker är den absolut och med en udda story. Just det ja OCH blodig!, låt oss inte glömma bort blodet.
Här blandas det hej vilt av mytologiska varelser, magi, experiment, galna vetenskapsmän, hemligt brödraskap, otrohet, sex, mystik och död.


Hemlock Grove är Netflix senaste stora satsning, 13 avsnitt i första säsongen och hade premiär i april, i rollerna ser vi bland annat Famke Janssen (X-men), Bill Skarsgård och Landon Liboiron (Terra Nova).


Hemlock GroveEn ung tonårsflicka hittas mördad i utkanterna av en nedgången industristad i Pennsylvania. När jakten på ett monster tar vid börjar rykten hopa sig och många av stadens excentriska invånare misstänks – från den nyinflyttade romska familjen till den välbärgade Godfrey-klanen. I Hemlock Groves invecklade värld bär alla på en mörk hemlighet.

 


Det finns en hel del negativa recensioner som florerar om Hemlock Grove och jag har full förståelse för att den kanske inte lockar den breda massan. I ärlighetens namn var jag lite skeptisk själv, men inte på grund av dåliga recensioner är snarare så, i mitt tycke, så finns det en hel del filmer och tv-serier om just varulvar där majoriteten av dessa inte är särskilt bra. Men så är inte fallet här, tvärt om, detta är en snygg och välproducerad serie.
Inledningen med dess grafiska bilder tillsammans med Rorschachtest-rök (i brist på annat ord) är bland de snyggaste intron jag sett på länge, det tillsammans med en stämningsfull musik sätter definitivt tonen för vad som komma skall. Men det är inte enbart introt som är snyggt, scenerna är vackert filmade och man kommer genast att tänka på Twin Peaks. Just Twin Peaks jämförelsen är något som även återfinns i det långsamma tempot, här tar de sin tid med att föra berättelsen framåt, men definitivt inte så långsamt att man tröttnar. Serien är bisarr och även om den inte är på Lynch nivå, så helt klart udda och lite annorlunda.


Karaktärerna då, tja vad ska man säga, majoriteten är inte särskilt trevliga eller sympatiska och de flesta vill man absolut inte springa på i en mörk gränd. Avsaknaden av goda känslor/ egenskaper (vad det nu egentligen är) gör dem definitivt dock inte mindre intressanta, tvärt om. Här sticker Femke Jensen’s Olivia Godfrey verkligen ut, denna vitklädda vidjesmala uppenbarelse, nästan övernaturligt vacker men som enbart osar av ondska. Härligt!
Historien om rivaliteten (kriget) mellan varulvar och vampyrer är inget nytt vare sig på bioduken eller hemma i tv-soffan, men här har de hittat en ny liten twist, och det uppskattas alltid. På tal om varulvrar, här har vi nog den mest groteska och vidriga (but in agood way) varulvstransformationen jag någonsin sett.


Så vem skulle jag rekommendera Hemlock Grove till, ja först och främst till alla varulvs och vampyrentusiaster, till alla som tycker om det udda, det blodiga och som uppskattar vacker skräck.
Allt jag kan säga är att jag först hade tänkte att titta på avsnitten lite lugnt, låta det ta sin tid, men efter ca tre avsnitt var jag fast och slukade resten. OK, visst Hemlock Grove är inte den absolut bästa serien på markanden just nu, kommer inte gå till historien, men tycker nog att den är värd sin tid. Kul med serier som sticker ut lite.
Åh just det ja, kanske rekommendera serien till alla Alexander Skarsgård fan där ute, här finns ju trots allt lillebror med 😉

Hemlock Grove on Netflix

Leave a comment

Filed under Horror, TV-series / film, Urban Fantasy