the road so far…

Så var vi framme vid sista luckan, tänk att snart hela december har gått och att julen redan är här. Alltså hög tid för Efter mig, flodens sista lucka:

Lucka 24: En bok med julanknytning

En bok med julanknytning borde inte vara så svårt eller hur, det finns en hel del gamla klassiker, såsom exempelvis Dickens A Christmas Carol som finns i så många skepnader och tolkningar. Men det är inte den som hamnar överst på min lista, nej det är en bok av en helt annan sort.

Hogfather av Terry Pratchett är en hysterisk rolig och träffsäker (som alltid) berättelse, om ni inte läst någon av böckerna i Discworld serien och bara skall läsa en enda av dessa så är det, Hogfather. Charmig, träffsäker, bitvis tankeställande och utöver det hysteriskt rolig.
Humm kanske borde damma av mitt gamla ex och åter träffa Death, The Death of Rats och Susan igen…

It’s the night before Hogswatch. And its too quiet.
Where is the big jolly fat man? Why is Death creeping down chimneys and trying to say Ho Ho Ho? The darkest night of the year is getting a lot darker…

As they say: ‘You’d better watch out…

Så mycket att göra dessa dagar, springa på stan, socialisera, förbereda julaktiviteter och framför allt läsa! Idag blir det två av Efter mig, flodens luckor.

Lucka 21: En bok om mat

Vid sidan om mina böcker, mina spel, tv och allmänna nörderier så sysslar jag även med historiskt återskapande, närmaren bestämt sent 1300-tal.

En helt fantastisk bok som jag kan rekommendera för alla som är intresserade av mat och framförallt historisk matlagning är En sås av ringa värde och andra medeltida recept av Daniel Serra och Hanna Tunberg. Historiska recept som är anpassade för vårt nutida kök, utöver dessa fantastiska recept och historien bakom dem så är den fylld med vackra bilder, en perfekt presentbok!

Lucka 22 En dikt eller diktsamling

Helt ärligt, jag är rätt kass på dikter och framför allt diktsamlingar, inget jag läser eller ens köper hem, men där finns väl en dikt eller två som jag skulle kunna damma av.

Så jag avslutar helt enkelt dessa två luckor men en utav mina all-time-favorit och givetvis, som sig bör, så är det Shakespeare (Sonnet 18)

Shall I compare thee to a summer’s day?
Thou art more lovely and more temperate:
Rough winds do shake the darling buds of May,
And summer’s lease hath all too short a date:
Sometime too hot the eye of heaven shines,
And often is his gold complexion dimm’d;
And every fair from fair sometime declines,
By chance, or nature’s changing course, untrimm’d;
But thy eternal summer shall not fade
Nor lose possession of that fair thou ow’st;
Nor shall Death brag thou wander’st in his shade,
When in eternal lines to time thou grow’st;
So long as men can breathe or eyes can see,
So long lives this, and this gives life to thee.